How many "T"s are there in Pattinso- nevermind..

Jaha, så har man blivit tjatad på för att se förra veckans spn-avsnitt, till slut tog jag tag i det.. Dom har ju inte varit sådär jätte kul det senaste och så blev jag varnad av både P och C för att jag kanske inte skulle tycka om det. Kan väl beskriva min reaktion som skräckblandad förtjusning. I didn't really like getting mocked like that, fangirl as I am.. Nåja, tagga ned attityden Dean, du fick ju minsann känna på hur det är att vara Eddie.. Med hela tw grejen så måste man ju tänka förbi all franchise, alla Pattinson planscher och farmstammade Bella-citat i filmerna. Vi som läste böckerna innan boomen tror jag har en ganska egen inställning till fenomenet.. Sen görs det dåliga efterapningar som med allt annat, och det förstärker väl bara det dåliga intrycket. Jag tror att jag mest älskar twilight för vad böckerna gav mig - vilket bland annat var en helt egen värld att försvinna och förlora sig i.

Det bästa med sådana böcker eller serier är när man känner igen sig i dem, för mig är tw väldigt speciellt i och med att jag läste dem i en del av mitt liv då jag verkligen behövde dem.. Och för att Bella prickar rätt in i mitt hjärta, och det finns knappt ett val hon gör som inte jag hade gjort.. Jag menar, innan har man ju läst Harry Potter från pärm till pärm flera gånger om, men Harry tycker och tänker sällan som jag gör.. Bella synkar med mig helt enkelt, så det blir lätt att försvinna i hennes liv.. ^^ freaky right? Sedan gillar jag när karaktärerna inte är helt perfekta, det är dom ju ofta i de där romantiska böckerna jag läser ibland.. Det är nog därför min favoritfilm är "ps. I love you" också, för jag känner igen mig i tjejens personlighet.. (och för att Gerry är oemotståndlig i den filmen)

Ja, det är riktigt bra när karaktärerna blir lite mer mänskliga.. En av de absolut bästa böckerna i romance genren jag har läst är "Scandalous" - gick sådär djupt i hjärtat på mig... Susie, om du vill så läs den, riktigt riktigt riktigt bra! Det finns en tvåa också som är nästan lika bra - "Irresistable"...

Nana Kitade

Sm intresserad? Check this song out ---- Nana Kitade "Moonlight densetsu", jag diggar!

wtf?

wtf?? Varning för känsliga eller ointresserade läsare; babbel på g!
Vad har hänt med Mamoru egentligen? När blev han så goofy? Såg ett jäkligt roligt avsnitt igår, där Chibiusa och Usagi skulle till tandläkaren.. Mamo-chan fick följa med och hålla i handen.. (hehe) Men så utanför kliniken så träffar dom den nya tandläkaren som Usako tycker är skitsnygg (detta gör Mamo-chan ganska svartsjuk, vilket alltid är kul att se) tills han får syn på nya kvinnliga assistenten som är lika snygg, vilket i sin tur gör att Usagi exploderar som hon brukar.. (skratt) Nåja, det slutar med att Mamo-chan väntar utanför medan monstertandläkaren (för självklart är det ju ett monster i tandläkaren), attackerar tjejerna.. Så mitt i all dramatik så klipper dom in en scen där Mamoru står ute vid sin bil och övar på att bli sams med Usagi igen - komplett med pussljud och allt! Jag ba; seriöst?

Jo men faktiskt, han har gått och blivit omedvetet rolig det senaste.. Tror det kan vara att han spenderar för mycket tid med Usako. ^^ Plus hans jätte roliga transformation, och att han ständigt retar Usagi för hennes vikt.. Eller när han landade på en burk och föll pladask.. Haha, jovars han är riktigt rolig!

shy

uh när den här helgen är över.. eller åtminste fredag.. En sak jag älskar är ju att Maddz är så insatt i mina personlighetsproblem, det märkte jag när vi skulle gå till studievägledaren - vet ni vad? Om jag och M varit helt förlitade på varandra hela livet så skulle vi säkerligen vela ihjäl nästan alla våra upplevelser, det är nästan som när jag och Cia velar fast värre. Oftast är det inte heller någon som ger med sig eller vågar.. haha! Typ som i London när jag till slut stampade in i en liten butik på Baker street stationen för att fråga vilken linje vi skulle ta..

När man blir sådär "tyst" och "blyg", så känns det ungefär som om världen ser en genom ett glas, typ som "titta vad rolig apan är". Problemet är att jag inte vet varför det drabbar mig, och det har det ju gjort sedan, tja jag vet inte 10-årsåldern kanske? Läpparna limmas igen och man vet inte vad man ska göra av sig.. Men själva orsaken? Jag har ju inte direkt varit med om något jätte traumatiskt.. Jag var sådan redan innan den stora familjekrisen så även om det inte gjorde saken bättre precis, så är den ju inte orsaken.. Sedan ibland så händer det inte alls, oftast när den nya personen verkligen ser mig och inte ger upp på grund av min "fåordighet". Alle gjorde inte det, bless her.. Jag hade väldigt gärna haft en sprudlande personlighet, varit lite mer älskvärd..

Well, damn it all to hell... and wish me luck!

skillsmässobarn

hm, jag tänkte just på det att jag har varit skiljsmässobarn i 10 år iår.. Personligen tycker jag det känns som om jag alltid varit det.. (oh the drama!) Men nepp, jag var 12 år. Vilket betyder att jag ju faktiskt hade 12 år av vanlig familjeuppväxt. En skillsmässa kan beskrivas med typ två ord för barnen (i mitt fall) - oro och skuldkänslor. Om ni visste hur mycket skuldkänslor det rymms i en sådan episod! En annan tanke är ju faktiskt att man inte riktigt kommer över det, i varje fall inte jag. Jag tror faktiskt att jag har sörjt min splittrade familj tusen gånger mer än mina föräldrar och min bror. Familj och hem är väldigt, väldigt viktigt, tror att det är något som har förstärkts i mig med åren och allt vi har varit igenom. Vill ha en alldeles egen stor familj när jag blir "stor", vuxen och ansvarsfull. Min egentliga dröm, mer än någon japanresa någonsin kan betyda, är det där som många fnyser åt idag - man, barn, villa, volvo.. En uppväxt för mina barn så som min såg ut sådär innan 12. Men det är nog därför också som jag håller de människor som kommer nära mig så väldigt nära. Anna-chan har lite avskedskomplex tror jag.. ^^ Jag vet ju att det är lätt att tiden går och man tappar folk, man märker också när det börjar hända, mest genom blickar och folks sätt att tala. I och med att jag inte är en särskilt framåt person, så får jag en massa tid över att iackta, något som har varit nödvändigt för mig i tidigare omständigheter i mitt liv, det gör nog dock ibland att jag svartmålar världen... Vilket inte är lika bra.. ^^

Be a happy person Anna, det börjar bli dags att sluta sörja!

I give up!

Ok, I give up! Jag älskar sailor moon! Det är en underbar serie, mycket underskattad! Seriöst vad jag är puckad.. Pathetic big babygirl! What the hell, I love it anyway! Förstår äntligen vart jag fått min skruvade humor.. Jag har inte sett den på år och dar, jag trodde att jag vuxit upp och sån shit, men nej då watashi wa baka! Nämen, Anna är ju sm, det var en stor del av mig när jag var liten.. Då måste det väl vara ok att vara lite förtjust? ^^ Men nu diggar jag ju mest de knäppa, skojiga bitarna.. Thea håller med mig, vi är fangirls tillsammans.. Däremot så blir man fruktansvärt trött på Chibiusa - Gawd skicka hem henne igen!

Idag har vi firat min kära mormor, som fyller 71. Thea skulle också på kalas, och jag har btw spenderat helgen med morbror och kussar i hjuvik. Anyway, jag körde henne till lek-och buslandet, där jag spenderade en kvart i total panik - Gud, att jobba där, jag hade dött efter en dag! Var hemma en sväng oh klistrade upp en lyktstolpe på min garderob - najs! Igår var jag med kussarna och Anders på Rosenhill och spelade badminton och badade - Thea dränkte mig nästan, hon är som en liten elak piraja i vattnet.. Thea och jag bastade också - hade "tjejstund" som hon uttryckte det.. haha! Konstaterat att hon har längre hår än mig nu - vilket gjorde henne väldigt stolt.. (men vadå jag klippte ju mig i veckan) O så skulle Anders nattvandra igår också, runt skolan så vi myste i soffan och såg på sailor moon jag och barnen och Boris.. Världens mysigaste är det när man är barnvakt och Thea somnar vid min sida, o med en trött John på andra sidan när vi tittade på värsta programmet om vithajar.. (ha!) Såg också nästan hela Singin' in the rain med Thea..

Eftersom vi alla skulle på kalas idag så blev det ingen träning, men imorgon blir det allt! Anders ska på spinning och jag ska boxas med Maria..

In sleep he sang to me

"Insolent boy this slave of fashion, basking in your glory! Ignoret fool this brave young suitor, sharing in my triumph!" Angel I hear you speak I listen, stay by my side, guide me! Angel my soul was weak, forgive me, enter at last master! "Flattering child you shall know me, see why in shadow I hide, look at your face in the mirror - I am there inside!"

Child of the wilderness, born into emptiness, learn to be lonely, learn to be your one companion. Who will be there for you? Comfort and care for you? Learn to be lonely, learn to find your way in darkness. Never dreamed out in the world, there where arms to hold you, you've always known, your heart was on it's own. So laugh in your loneliness, child of the wilderness, leran to be lonely, learn how to love, life that is lived alone.

Masquerede, paper faces on parade, masquerede hide your face so the world will never find you!

Say my fate tonight, I hate to have to cut the fun short, but the joke's wearing thin, let the audience in, let my opera begin!

Floating, falling, sweet intoxication - touch me, trust me, savour each sensation. Let the dream begin, let your darker side give in, to the power of the music that I wright, the power of the music of the night.

(the floating and falling part - Gerry makes it into the most heartbreaking line ever..)

haircut

mhm, idag har jag varit och klippt mig.. Det blev blonda slingor och hellugg! Förra veckan var jag på ansiktsbehandling också - det var göör härligt! Kändes skönt att bli lite ompysslad.. Lite träningsvärk har jag också, men inte så mycket som jag trodde, det var ju ett tag sen jag boxades sist..

Vill gärna ha en Minako till min Usagi - för let's face it, det är henne jag är mest lik, även om jag inte är så utåtriktad.. BTW så var maskerade rosen oväntat rolig igårkväll - slängde i en trapets och lät "burburburu" - "Sailor moon, you've gained weight again, you're really heavy!"..

That really hurt me

Jag tycker om vackra saker, det har jag alltid gjort. Vi är bara tre i min hela släkt som är sådana och det är min mormor, jag och minikusinen Thea. Jag tycker om att shoppa, jag gillar kläder, skor, prylar.. Böcker handlar jag ju allra mest och allra helst. Gör det mig bortskämd och ytlig?

Jag är inte utseendefixerad, det kanske verkar som det jag vet inte.. Det är väl en sak om man är osäker på sig själv, det är jag ju. Jag vill fixa håret och gå till frisören, jag vill träna osv.
Och om någon tror det, så vill jag inte ha någon prins på vit springare, bara för att jag har favoritskådisar eller för att jag älskar Arashi, betyder inte det att jag inte nöjer mig med mindre än Jun eller Gerry. Vad jag vill ha hos en kille är allvarligt talat det jag ser i L's ansikte när han ser på T. Någon som tänker på mig allra först när den har något att berätta, någon som alltid vill ha mig med. Tror ni att man faller för Tsukasa på grund av hans yttre?! Den bok/film/musikalfigur jag känner allra mest för är ju freakin' phantom of the opera!!
Jag har till exempel väldigt svårt för disneyfilmen "ringaren av notre dame" - Why?, nej inte för att Quasimoudo är "ful", utan för att han inte får sin Esmeralda i slutet.

JAG är inte ytlig.

galaxia

Uh, har nu avslutat smstars! *snyft* Man känner sig lite patetisk, men egentligen är det väl inte mitt fel att sista säsongen skulle vara så jäkla bra.. Ibland fastnar jag för serier fortare om dom gör lite narr av sig själva.. Som med supernatural, killarna där fick mig ju inte att skratta på riktigt från hjärtat förrän det där avsnittet "tall tales". Därför älskade jag när smavsnitten började skoja med serien och alla de tröttsamma bitarna.. Gillade att dom skippade förvandlingarna ibland, att allt var fokus på Usagi och att hon blivit mycket mera vuxen! Mamo-chan var inte heller med så mycket i och med att han reste till USA i början av säsongen, men det var fint att se Usagi utan eskort för omväxlings skull... Dessutom bidde det ju nästan en liten ny romans med Seiya - vilken jag verkligen gillade! Han var rolig.. Nåja, i min egen lilla värld blev jag jätte kär i "sailorstars" så be my guest, and check it out!